Nga Tikanga Waiata – V
Nga Tikanga Waiata

Nga Tikanga Waiata – V

Vacillamento (it. vachillamento) – he rereke, he wiri, he korikori
Vacillando (it. vachillándo), Vacillato (vacilláto) – wiri (te ahua o te mahi i runga i nga taonga whakatangi)
Vagamente (it. vagamente), Korekau (vago) – 1) indefinitely, vaguely, dont clear; 2) ataahua, ataahua
Panui (fr. wag) – indefinite, vague
Te rangirua (vagman) – indefinitely, vaguely
uara (fr. Valer), uara (it. valore) – te roa o te tangi
Waere (fr. waltz), Waati (it. walzer) – waltz
Valse Boston (fr. waltz boston) – kanikani huatau o te 20s. rautau 20
takirere(Waea Ingarihi) – valve, valve, piston
Torotoro takirere (Te reo Ingarihi valve trombone) – trombone with valves
Tetere takirere (Tetere takirere reo Ingarihi) – paipa me nga marere
Takirere (it. valvola) – valve, valve
He rereke (it. variando ) _ _
_ _ _ _ _ _
_ _, Te rereke, – en (Rerekētanga Tiamana -en), Variazione, – i (Rerekētanga Itari, – me) – rerekētanga, –
II Nga rereke (te rerekeetanga French) – he rereke;hau rerekee (er varie) – kaupapa me nga rereketanga
momo (fr. variety) – momo atamira, whare tapere
tapere (fr. vaudeville) – vaudeville
Wedi retro (lat. vedi retro) – titiro ki muri
Veemente (it. vemente), con veemenza (kon veemenz) – kare, karekau, kare, karekau
Vehemenz (German veemenz) – kaha, koi; mit Vehemenz (mit veemenz) – kaha, koi [Mahler. Waiata No. 5]
Velato (it. velato) – muffled, veiled
Vellutato (it. vellutato), Weriweri (fr. velue), wereweti (Weriwe Ingarihi), Horoi (welviti) – velvety
Tere (it. veloche), Velocemente (tere tere), con velocita (kon velocitá) – tere, tere
Whakaheke (Te hau Tiamana) – takirere, piston
Ventilhorn (German ventilhorn) – haona me nga marere
Ventilkornet (Tiamana ventilkornet) – koronete -a-piston
Ventilposaune (Tiamana ventilpozaune) – trombone takirere
Ventiltrompete (German ventiltrompete) – tetere me nga marere
Venusto (it. venusto) – ataahua, huatau
huringa (German farenderung) – 1) huringa; 2) whakarerekētanga
Verbotene Fortschreitungen (Tiamana: förbótene fortshreitungen) – te aukati i te whai
Verbreiten
Verbunkos ( Verbunkosh ) - Hungarian iwi waiata
kāhua ) – kaituhi, kaikohi o Nga pito (fr. verge), Verghe ( te reira. verge) – rakau (whakamahia ina purei te putiputi , pahu, etc. ) fargressarung) – te whakanui, te roha o Verhallen
(German verhallen) – marino, whakatio
Whanonga (German verhalten) – te aukati; mit verhaltenem Ausclruck (mit verhaltenem ausdruk) – me te kaha o te whakapuaki [A. Favter. Waiata No. 8]
Verkleinerung (Tiamana Fairkleinerung) – whakaiti [roa o nga tuhipoka]
Verklingen (German Fairklingen) – ka heke
Verklingen lasen (Fairklingen Lassen) – tukua
Verkürzung (Tiamana Fairkyurzung) – whakapoto
whare whakaputa (German Fairlág) – 1) putanga; 2) whare whakaputa
whakahoutanga (German färlengerung) – whakaroa
Verlöschend (German färlöshend) – memeha
Vermindert (German färmindert) – whakaitihia [whanga, chord]
ki (pakanga French), ki (Tiamana farz), Ki (Italian verso) – whiti
neke (German farshubung) – he waewae maui; mooni, te displacement o
Rerekē (German faershiden) – rerekē, rerekē
Verschleiert (German faerschleiert) – he arai
Verschwindend (German faershwindend) – ngaro [Mahler. Waiata No. 2]
Tuhinga (eng. vees) – 1) stanza; 2)
waiata Versetzungszeichen (Tiamana faerzetzungszeichen) –
aitua Verspätung (Tiamana faershpetung) – pupuri
whakakaha (German vershterkung) – whakakaha, taputapu taapiri, hei tauira, Hörner-Verstärkung(herner-fershterkung) – haona taapiri
Hurihuri (lat. vertátur), matomato (verte) – huri [whārangi]
Puoro poutū (eng. veetikel flute) – longitudinal flute
Vertiginoso (it. vertiginózo) – whanoke [Medtner]
Verwandte Tonarten ( it, faerwandte tonarten) – ngā kī e pā ana tino
( English rerekē) – tino
Tino whanui (very bróudli) – tino whanui
Tino noa (Vary friili) – tino noa tuhipoka Verzögern (German farzegern) – pōturi, whakamau
Vezzoso (it. vezzozo) – gracefully, affectionately
 (it. via) – atu
Ma te sordini (mā te sordini) – tango
nga wahangu a Vibrafono (it. vibrafon), Vibraphon (Vibrafon Tiamana), Ngakauri (fr.) waea wiri (taputapu percussion)
Vibrando ( it . vibrándo), Vibrato ( vibráto) – mahi me vibration ,
wiriwiri wiri (Wiri Wīwī, wiri Ingarihi), wiri (Te wiri Tiamana),
Wiri (it. vibracione) – wiri
Vicenda (it. vicenda) – huringa, whakakapinga, whakawhiti; he vicenda (me vicenda) – in turn, alternately, alternately
Toa (fr. victorio) – toa
kau (lat. vide) – tirohia
kau – tohu. i roto i nga korero: te timatanga me te mutunga o te pire
Whakaatuhia nga raupapa (vide sekuens) – tirohia nga mea e whai ake nei
kau (fr. view) – tuwhera, aho kau
Vidula (lat. vidula), Vistula (kitenga), vitula (vitula) – starin, taputapu tuohu; rite tonu Tuhinga
Viel (Tiamana fil) – he nui
o Viel Bogen(German fil bógen) – he whanui te nekehanga o te kopere
Viel Bogen wechseln (fil bogen wechseln) – he maha tonu te huri i te kopere
Viel Ton (German fil ton) – he tangi nui
Rota (fillet) – maha
Vielle, vielle (Wīwī Wīwī) – viella: 1) taputapu aho o te tau waenga; rite tonu takara ; 2) he hapa me te wira hurihuri
viella (it. viella) – viella (tamariki tuohu o nga tau wharekarakia), he rite ki takara
Vielle organised (fr. vielle organise) – he hapa me te wira hurihuri, nga aho me tetahi taputapu okana iti; I tuhia e Haydn nga konohete e 5 me nga waahanga mo ia
Vierfach
geteilt(German vierhandich) – 4-ringa
Vierklang (German vierklang) – te tangi tuawhitu
Viertaktig (German firtaktich) – tatau 4 pao ia
hauwhā (Te viertel Tiamana), Viertelnote (viertelnote) – 1/4 tuhipoka
Viertelschlag (German viertelshlag) – hauwhā karaka
Vierteltonmusik (German firteltonmusik) – waiata hauwhā-tone
Vierundsechszigstel (Firundzehstsikhstel Tiamana), Vierundsechszigstelnote (firundzehstsikhstelnote) – 1/64 tuhipoka
Kia ora (fr. vif) – he ora, he tere, he pukuriri, he wera
Kia kaha (it. vigore) – cheerfulness , energy; con vigore (con vigore), Kaha(vigorózo) – koa, kaha
vihuela (Paniora: vihuela) – vihuela: 1) he taputapu katoo noa i Spain i nga rautau 16 me te 17; 2) viola
Vihuela de brazo (vihuela de bráso) – pungawerewere viola (taputapu tuohu)
Tangata kainga (French Vilyazhuá) – taiwhenua, taiwhenua
Karara (Spanish Villancico) – 1) momo waiata i Spain 15-16 rau tau; 2) momo waiata waiata; mooni, te waiata kainga
Villanella (it. villanella) – villanella (te momo waiata i Itari i te rautau 16-17); literally, he waiata kainga
E tutu (eng. vayel) – viola (he taputapu tuohu tawhito)
Viola (Viola Tiamana) – viola (taputapu tuohu), viola
Viola(it. viola) – 1) viola (an old bowed instrument); 2) (it. viola, eng. vióule) – viola (modern bowed instrument); 3) tetahi o nga rehita o te okana
Viola tino pai (it. viola bastarda) – he momo viola da gamba
Viola da braccio (viola da braccio) – pungawerewere
Viola da gamba (viola da gamba) – 1) turi viola; 2) tetahi o nga rehita o te okana
Viola d'amore (viola d'amore) – viol d'amour (taputapu tuohu, rongonui i te rau tau 18)
Viola da spalla (viola da spalla) – pakihiwi viola (he momo viola da braccio)
Viola di bardone, Viola di bordone(viola di bardone, viola di bordone) – he taputapu tuohu rite ki te viola da gamba; He maha nga mahi a Haydn i tuhi mana; rite tonu ki bardone or baritone
Viola piccola (viola piccola) – viola iti
Viola pomposa (viola pomposa) – taputapu tuohu 5 aho (na Graun, Telemann i whakamahi)
Horoi (fr. viol) – viola (taputapu tuohu tawhito)
Viole d'amore (viol d'amour) – viol d'amour (taputapu tuohu, rongonui i te rau tau 18)
He tutu (fr. violan), tutu (it. violente), con violentza (con violenza) – violently, furiously
Violette (eng. vayelit) – momo. viol d'amour
Violetta (it. Violetta) – ingoa. viols o te rahi iti
Karauna (Maori Ingarihi), violin (wairingi Tiamana), violin (waiorino Itari) –
Violinabend violin (German violináband) – konohete violin soloist
Violini primi (Ka whakaaehia te violini Itari) – 1st
Violini violins secondi (violini secondi) – 2nd violins
Waioramu (German violinmusik) – waiata violin
Violino piccolo (it. violino piccolo) – violin iti tawhito
Violino prirno (it. violino primo) – rangatira konohete o te orchestra (kaiwaioro tuatahi)
Violinschlüssel ( violinschlussel Tiamana) –
Waioro treble clef(French cello) – violin
Violon takitahi (violon solo) – rangatira konohete o te orchestra (kaiwaioro tuatahi)
Violoncell (Puoro Tiamana), Cello (Puoro Wīwī), Cello (it. cello, English vayelenchello) – cello
Violoncello piccolo (it. cello piccolo) – tawhito. 5-aho cello (whakamahia e JS Bach) violin (
it . violone) – panguru rua
takahi Te wahine _ _
(it. virgola) – te hiku o nga tuhipoka; tikanga, he piko
Piko (Virgule French) – melisma i roto i nga waiata o te rautau 17 me te 18.
Tuuturu (Tiamana virtuoz), Virtuoso (fr. virtuoz), virtuoso (it. virtuoso, engl. vetyuoz) – virtuoso
Virtuosita (it. virtuozita), Virtuosität (germ. virtuozitet), Virtuosité (fr. virtuozite), Tuuturu (maori). vétyuoziti) – virtuosity, pūkenga
Vista (it. whist) – look, vision; i te tirohanga tuatahi (a prima vista) – panui mai i te pepa; mooni, i te kitenga tuatahi
Vistamente (it. vistamente), Ka kite (visto) – hohoro, hohoro
Whakawhiti(it. vitae) – kopere tīwiri
Whakawhiti (fr. vit), Vitement (vitman) – hohoro, hohoro
Tere (vites) – tere; sans vitesse (san vites) – kaua e tere
Vittoriosamente (It. Vittoriozamente) – toa, toa
Te wikitoria (Vittoriozo) – toa, toa
Ngahau (It. Vivache), Vivamente (Vivamente), vivo (Vivo) – tere, oraora; kaua ki te allegro, engari ka iti ake i te presto
Vivacissimo (vivachissimo) – tino tata
Te reo ora (it. viva vóche) – i roto i te reo nui
Te ora (it. vivente), con vivezza (con vivezza),Mauriora (vivido) – oraora
Waea (Wairangi reo, reo Ingarihi), reo reo (Italian vocals) – reo
Waiata (Nga reo reo French), Vocalizzo (Nga reo o Itari) – te tangi
Tohu reo (Nga reo Ingarihi skóo) – tuhi reo me te tohu symphonic mo te piana me nga reo
tūemi (it. voche) – 1) reo; 2) he wahanga o te pooti; reo colla (colla voche) – whai i te wahanga o te reo; he reo tika (a due voci) – mo nga pooti e 2; he reo sola (a voche sola) – mo te reo kotahi
Te reo petto (it. voche di petto) – rehita pouaka
Voce di test (voche di testa) – rehita upoko
Te reo intonata (it. vbche intotonata) – marama te reo
Voce pastosa (voche pastosa) – reo ngawari
Te reo rauca (voche ráuka) – reo hoarse
Nga reo e rite ana (Latin voces ekuales) – reo riterite (tane, wahine, tamariki)
He rite nga reo (lat. voces inekuales) – reo heterogeneous
Nga reo waiata (lat. voces musicales) – solmization syllables (ut, re, mi, fa, sol, la)
Vogelstimme (German fógelshtimme) – reo manu; wie eine Vogelstimme (vi aine fógelshtimme) – ano he manu e waiata ana [Mahler. Waiata No. 2]
Voglia (it. Volya) – hiahia; he voglia (me te volya) - i te hiahia; con voglia(kon volya) – kaingākau, kaingākau
reo (eng. reo) – reo
Roopu reo (peehe reo) – waiata jazz ensemble
Te reo o te kapehu nui (voice ov great campes) – reo o te whānuitanga whanui
Te reo arahi (eng. voice leader) – reo
arahi Voilé (fr. voile) – turi, muffled
Noho tata (fr. voisin) – he hononga, he hononga [tone]
reo (fr. vá) – reo
Voix blanche (vá blanche) – reo ma (kaore he timbre)
Voix de poitrine (vá de puatrin) – rehita pouaka
Voix de tête (vu de tet) – rehita upoko
Voix sombré (vu sombre) – reo pouri
Voix céleste (vá seleste) – tetahi o nga rehita o te okana, ara, te reo o te rangi
Voix ranunga (fr. voie Mix) – reo whakaranu
Vokal (Te reo Tiamana) – reo
Vokalmusik (Puoro reo Tiamana) – waiata reo
E rere ana (it. Volando) – rere, fleetingly, fluttering
Ropu (volánte) – rere, rere
Volata (it. voláta); volatina (volatin) – roulade
Vol joyeux (French vol joieux) – rere harikoa [Skryabin]
Karekau (German Volkslid) – Nar. waiata
Volkston (German fólkston) – takirua. huru [i roto i te toi]; ko Volkston ahau(German fólkston) – i runga i te wairua o te toi iwi
Volkstümlich (German fólkstümlich) – iwi, rongonui
Volksweise (German fólksweise) – waiata a te iwi
Hoko (Tiamana fol) – ki tonu
Voiles Werk (German fólles werk) – te tangi o te “okana katoa”(org. tutti)
Voiles volles Zeitmaß (German fólles zeitmas) – i roto i te tere me te manawataki
Volltönig (German foltenich) – tangi
e (fr. volonte) – 1) will; 2) hiahia, whim; à volonté (me volonte) - i te hiahia, i taau e pai ai
Volta (it. Volta) – 1) wa; wā tuatahi (prima volta) – te wa tuatahi; tuarua (Poota tuarua) – te wa tuarua; ngaohiko tika(due vólte) – 2 wa; 2) wheturangi, kanikani tere
Huri (it. volare), hikohiko (voltate) – huri, huri
Voltare la pagina (voltare la página) – hurihia te wharangi
Volti (volta) – huri [whrangi]
Volti subito (volta subito) – huri tonu
Volteggiando ( it . voltedzhándo), Volteggiato (
volteggiato ) – tere, ngawari, ngāwari , reo Ingarihi) – I) rōrahi; 2) Rōrahi Tuhinga o mua
(Ingarihi Volenteri) – he titonga kore utu mo te okana takitahi, ka mahia i roto i te Haahi Mihinare
Hauora (French voluptuyo) – me te koa
E kimihia ana (It. volute) – curl of the pegbox
Vom Anfang (German fom ánfang) – tuatahi
Vom Blatt spielen (Tiamana . fom blat spielen) – takaro mai i te pepa
Von hier an (German von hir an) – mai i konei [takaro]
Vorausnahme (He ingoa ingoa Tiamana) –
Vorbereiten (German forbereiten) – whakarite, whakarite
Vordersatz (German forderzats) – 1 -th rerenga o te wa waiata
Tuhinga o mua (Tiamana horihori) – reo tuatahi i roto i te canon
Vorgetragen (German forgetragen) – ki te mahi; hei tauira,whakaurunga
Vorgetragen (innih forgetragen) – mahi pono
Vorhalt (Ka mauheretia) – te mauhere
I mua (Hei Tiamana), vorhin (forhin) – i mua, i mua i tera; wie vorher (vi forher), wie vorhin (vi forhin) – pera i mua
Whakamutunga (German forrich) – o mua
Voriges Zeitmaß (foriges tsáytmas) – wā o mua
Vorsänger (German forzenger) – waiata
Whakairo (Maamaa Tiamana) -
tohu aroha noa Vorschlagsnote (Tiamana forschlagsnote) – tuhipoka awhina
tomua (German forshpiel) – prelude, whakataki
Vortanz(German fórtants) – i roto i nga kanikani takirua – te tuatahi, he puhoi te tikanga
Korero (German fótrag) – mahi o
Vortragsbezeichnungen (German fórtragsbezeichnungen) – tohu o te mahi
whakamua (German fórvaerts) – whakamua, me
pēhanga
Vorzeichen (Tiamana fortsayhen), Vorzeichnung (fortsayhnung) – aitua i roto i te ki
Waea (lat. vox) – reo
Vox acuta (vox akuta) – reo teitei
Vox tangata (vox humana) .- 1) reo tangata; 2) tetahi o nga rehita okana
Vox angelica (vox angelica) – tetahi o nga rehita o te okana, ara, te reo anahera o
Vox wahine(vox virgina) – tetahi o nga rehita o te okana, ko te reo o te kotiro
kite (fr. vuayé) – tirohia [whārangi, rōrahi]
Tiro (fr. vu) – titiro; I te titiro tuatahi (a premier vue) – [play] from a sheet; mooni, i te kitenga tuatahi
Vuota (it. vuota) – kau [tohutohu ki te purei i te aho tuwhera]
Vuota battuta (vuota battuta) – okioki whānui; mooni, he patu kau Verklingen lasenbr /bb/bbr /bb/b

Waiho i te Reply